Stridsvärde – Nytt begrepp inom vården

Det traditionella krisstödet brukar fokusera på en krishändelse som är kortvarig i tid. En olycka, en masskadesituation eller en militär attack. Under själva händelsen får alla göra så gott de kan, men efter kan hjälp att bearbeta händelsen, och stressen, erbjudas.

Situationen inom vården, till följd av Covid-19, är förvisso en kris, men en kris som utsätter personalen för en annan typ av belastning och stress än den akuta katastrofen. Hög arbetsbelastning och långa arbetspass, nya uppgifter, osäkerhet om man gör rätt och tillräckligt för patienterna. Till det kommer oron för om man själv kan råka illa ut och/eller om man kan dra hem smittan till familjen. Allt detta har malt på dag efter dag, mot ett slut som man inte vet när det kommer.

Denna situation och denna stress påminner en hel del av vad soldater skall klara av. I det militära använder man begreppet stridsvärde, ibland uppdelat på fysiskt och psykiskt. Soldaten skall inte bara hålla värmen, få i sig mat, tåla stressen och kunna sova – hen skall kunna göra nytta också.

För att förbättra sjukvårdspersonalens förmåga att hantera det aktuella, långvariga stresstillståndet, har Stockholms region lånat in Leg. psykolog Niclas Wisén som är doktorand vid Enheten för experimentell traumatologi (XT). Han har tjänstledigt från Försvarsmakten där han är kapten. För AV tidningtidningen ArbetsVärlden berättar han om sin insats.

NW Mali

Några av de saker han betonar vikten av är att man uppmärksammas av arbetsledningen och att den aktivt följer personalens tillstånd. Vidare måste man se till att det ges tillfälle till återhämtning, vilket till del kan ske på arbetstid, t.ex. med variation mellan arbetsuppgifter. I sitt avhandlingsarbete ser Niclas på vilken stress som soldater har utsatts på under missioner i Afghanistan och hur man kan lära soldaterna att bli bättre på att hantera den stressen.

Elham Rostami Wallenberg Clinical Fellow

Elham Rostami är specialistläkare i neurokirurgi vid Akademiska sjukhuset, docent vid Institutionen för neurovetenskap vid Uppsala universitet och verksam inom Enheten för experimentell traumatologi (XT) vid KI. Hon har fått detta eftertraktade stipendium för att kunna arbeta på sitt projekt tre år.

Rostami_Elham

Projektets titel är ” Genetic impact on traumatic brain injury; towards novel treatment using patient specific induced pluripotent stem cells”. Den övergripande målsättningen är att individanpassa  läkemedelsbehandlingen för patienter med hjärnskador.

Traumatiska hjärnskador är den vanligaste orsaken till dödsfall och funktionshinder bland unga. Genom att använda sig av det hjärnskaderegister och den biobank med detaljerade data som finns i Uppsala hoppas Elham Rostami bli bättre på att förstå vad som avgör hur de här patienterna kommer att klara sig i framtiden.

Möte om hjärnskador från bomber

Enheten för experimentell traumatologi (XT) har varit värd för en av NATO:s forskningsgrupper (STO/HFM-270) som fokuserar på möjligheterna att simulera risken för hjärnskador vid detonationer som orsakas av olika typer av bomber, som t.ex. de improviserade bomber/minor (IED), vilka har orsakad stora skador i bl.a. Afghanistan och Mali.

En mycket debatterad fråga är; i vilken mån själva luftstötvågen i sig kan ge bestående påverkan på hjärnan och om det sålunda är farligt att vara nära detonationer, som inte ger någon akut uppenbar skada.

NATO har en organisation (STO – Science & Technology) som organiserar forskningssamarbete inom många områden och där HFM står för Human Factors and Medicine). Deltagande länder finansierar själva sitt deltagande. En nytta, sett från svenskt perspektiv, är de kontakter och information om pågående projekt i andra länder, som deltagande i grupperna ger.HFM-270 Wasa

Ett bra sätt att framstå som ödmjuk, i kontakt med försvarsforskare från andra länder, är att förevisa ett svenskt militärt misslyckande – Wasa.

Brittiskt-Svenskt möte om civil och militär traumautbildning

Intresset för omhändertagande vid masskadesituationer, traumavård och utbildning i traumavård har ökat snabbt i Sverige. Det beror på faktorer som ökad förekomst av skottskador inom civil vård, en minskad säkerhet i vår omgivning och att totalförsvaret har nyupptäckts. Försvarsmakten och Socialstyrelsen har gemensamt tvingats inse att förväntningarna på att ”någon annan” tar hand om problemen, om det går riktigt illa, inte har någon grund i verkligheten. Försvarsmakten har inga krigssjukhus, att smälla upp om civil vård krisar, och den civila vården kan inte ta hand om ett förväntat flöde av skadad militär och civila i en krigssituation.

ImpColl

Försvarsmakten har tagit flera initiativ för att förbättra situationen. Ett initiativ är starta ett nätverk för samverkan kring trauma- utbildning och forskning. I Nätverket ingår Försvarsmakten, Centrum för traumaforskning och LIME vid KI, Sahlgrenska akademin i Göteborg, Royal Centre for Defence Medicine i Birmingham, Royal College of Surgeons och Imperial college i London. Ett första möte i London, i slutet av november, organiserades av Centre for Blast Injury Studies vid Imperial college. Detta centrum har kommit till för att stödja den brittiska militära sjukvården med forskning och finansieras The Royal Britsh Legion, som får in pengar via försäljning av de vallmo-blommor av papper som minner om de världskrigen.

Legion

För Sverige är det värdefullt att samarbeta med Storbritannien bl.a. p.g.a. av deras betydligt större erfarenheter av stridsskadade. Arbetet fortsätter bl.a. med diskussioner om hur kunskaper om traumaomhändertagande, i masskadesituationer, kan spridas inom större delar av sjukvårdssystemen.

Trauma seminar

How can a punch knock you out? Hypothesis on the molecular mechanism of trauma-induced unconsciousness.

Monday October 30, 15.00.

Presenteed by: Anders Hånell, The Experimental trauma research unit, KI.

Location: The Sellström seminar room, Retzius building, Scheeles väg 1, level 5 (right from elevator).

Neurotrauma – Frontiers in Neurology

Neurotrauma-sectionen i open access-tidskriften Frontiers in Neurology, där Mårten Risling är Chief editor, och flera andra personer knutna till Centrum för traumaforskning är med i editorial board, har ökat sin impact factor från 3,18 till 3,55. Det är mycket positivt, speciellt mot bakgrund av att tidskriften bara funnits sedan 2010.

Tyvärr avspeglar det också vilken negativ inverkan neurotrauma har på drabbade individer, både inom civila och militära arenor.

frontiers 17-06-19

Länk till Neurotrauma.

Enheten för experimentell traumatologi har en viktig funktion i stödet till flera myndigheter. Betydelsen ökar med ökande terrorhot.

Enheten för experimentell traumatologi (XT) vid KI överfördes från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) till KI 2008 och utgör Försvarsmaktens enhet för vapenskadeforskning. Denna kompetens efterfrågas allt oftare från Polisen och en ökad insikt om vapenskadors betydelse finns hos fler myndigheter.

Det halverade antalet anställda forskare, och förestående generationsskifte, har uppmärksammats som ett problem, senast i Svenska dagbladet, i samband med samhällets reaktioner på terrorist-attentaten i Stockholm.

Artikeln i SvD.

Mårten Risling opponent i Köpenhamn

Mårten var opponent vid Elise Wogensen´s disputation den 23e maj, University of Copenhagen “Exercise as a tool for supporting  cognitive recovery after acquired brain injury: An animal model-based investigation”

Elise Wogensen

Centrum för traumaforskning – Samverkan kring traumaforskning vid Karolinska institutet