Stridsvärde – Nytt begrepp inom vården

Det traditionella krisstödet brukar fokusera på en krishändelse som är kortvarig i tid. En olycka, en masskadesituation eller en militär attack. Under själva händelsen får alla göra så gott de kan, men efter kan hjälp att bearbeta händelsen, och stressen, erbjudas.

Situationen inom vården, till följd av Covid-19, är förvisso en kris, men en kris som utsätter personalen för en annan typ av belastning och stress än den akuta katastrofen. Hög arbetsbelastning och långa arbetspass, nya uppgifter, osäkerhet om man gör rätt och tillräckligt för patienterna. Till det kommer oron för om man själv kan råka illa ut och/eller om man kan dra hem smittan till familjen. Allt detta har malt på dag efter dag, mot ett slut som man inte vet när det kommer.

Denna situation och denna stress påminner en hel del av vad soldater skall klara av. I det militära använder man begreppet stridsvärde, ibland uppdelat på fysiskt och psykiskt. Soldaten skall inte bara hålla värmen, få i sig mat, tåla stressen och kunna sova – hen skall kunna göra nytta också.

För att förbättra sjukvårdspersonalens förmåga att hantera det aktuella, långvariga stresstillståndet, har Stockholms region lånat in Leg. psykolog Niclas Wisén som är doktorand vid Enheten för experimentell traumatologi (XT). Han har tjänstledigt från Försvarsmakten där han är kapten. För AV tidningtidningen ArbetsVärlden berättar han om sin insats.

NW Mali

Några av de saker han betonar vikten av är att man uppmärksammas av arbetsledningen och att den aktivt följer personalens tillstånd. Vidare måste man se till att det ges tillfälle till återhämtning, vilket till del kan ske på arbetstid, t.ex. med variation mellan arbetsuppgifter. I sitt avhandlingsarbete ser Niclas på vilken stress som soldater har utsatts på under missioner i Afghanistan och hur man kan lära soldaterna att bli bättre på att hantera den stressen.